fredag 8 maj 2009

Ultramaskinellt.

I begynnelsen föll berlinmuren.

Maskiner industrier ett vagt slumrande i mitt hjära mina lungor.
Ljud som sätter min ryggrad i rullning som gör mig till ett hav - böljande odödlig.

Mekanik mekanik mekaniskt och någonstans på vägen förlorades allt som var mjukt.
Bulldozrar mot betong nej nej nej det går aldrig det kommer aldrig gå det går aldrig.

Inga kommentarer: