Det är lite som när någon spiller glitter på gatan,
eller när man saknar att cykla.
Fötterna mot asfalten,
man får akta sig för glittret,
Jack Uppskäraren.
Oh och ohnoes, det är fjärilar på min hud och
i mina händer.
Ibland tänker jag fortfarande på de där pupporna
jag alltid föreställde mig att du hade längs ryggen.
Fjärilsbon i din kropp.
Som hål där sanningen sipprar ut.
'Ensamma människor är alltid uppe mitt i natten.',
men när jag var liten samlade jag alltid på kattguld.
Eller katter,
en ny sorts grace, det är en dagdröm eller en mardröm;
du fyller glasfåglarna i hjärtat med vatten,
de blir så tunga kan inte längre
flyga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar